Hade tänkt att skriva lite djupare idag, eller hur jag nu ska uttrycka mig.
Tänkte berätta lite om vem jag är.

Jag heter Ellen, fyller 17 om 3 dagar.
Jag är en öppet bisexuell tjej som lever med tvångstankar och ångest.
Ångest har jag så gott som hela tiden, och om ni är intresserade av vad mina tvångstankar är, så är ett exempel, att jag inte får nudda marken när klockan är 11:11, om jag nu skulle göra det vid det klockslaget, så blir jag yr, illamående och får kramper i magen.

Självmords tankar är inget ovanligt för mig, och nu finns ju chansen att mina föräldrar och systrar kommer se det här och läsa det. Men jag orkar inte leva i det tysta. Jag lever med minnen som ingen ska behöva leva med. Livet är inte lätt, inte för någon. Så jag ska inte klaga.. Men jag måste stå för det jag skriver, Och nu är det gjort.

Jag har inte haft en svår uppväxt, inte alls. Haft en familj som bryr sig om mig, aldrig blivit grovt mobbad. Bara lite smått trakasserad när jag kom upp i tonåren.

Trotts att livet inte har varit allt för hård mot mig, var jag deprimerad genom högstadiet och delvis första tiden på gymnasiet nu, även om jag gick på det absolut bästa högstadiet som finns, med vänner som bryr sig.

Sen har jag ju min Erik, han som vänt mitt liv helt upp och ner, helt klart till det bättre. Han fyller mig med ett ljus, har lyser upp det mörker som bott inom mig.

Jag har krossat fler hjärtan än vad jag vill erkänna och själv inse, för jag har alltid sätt mig som ful, äcklig, grotesk.. Så kan inte förstå hur någon skulle kunna vilja vara tillsammans med mig

Det känns som jag skrivit allt för mycket, men kände att det behövdes.